monopaul

Puh! Hektiska veckor nu... Andra numret av Cityklippet och första av Arvikaklippet är ivägskickade och närmar sig brevlådorna med stormsteg. Och nu full fräs med majnumret av Tryck.

Det blir sisådär med bloggandet i presstoppstider... Nu har vi dessutom en rad andra (väldigt spännande) projekt som ska arbetas in, färdigställas och sjösättas under den närmaste tiden. Men lite bloggande ska man väl hinna med trots allt.

Satt och slötittade på "Så ska det låta" igår. Måste erkänna att det kanske inte direkt kvalar in på min 10-i-topp-lista över tv-program, men ändå. Det som gjorde det uthärdligt igår var framförallt att Timo Räisänen och Måns Jälevik var två av deltagarna. En skräll bara det.

Och nu till kvällens absoluta höjdpunkt:

Tror att jag lätt fått omkring tio mail under den gångna helgen. Samtliga rörande vattenläckan och att det nu är giftigt vatten som forsar fram i rören och att man därför bör koka vattnet.

Som jag förstått läcker ledningarna in vatten eftersom trycket i dessa har minskat, p.g.a. brottet på rören. Informationen jag saknar i dessa mail är dock vad det är för mystiskt gift som letat sig in...
Djur kunde tydligen också bli krassliga om de lapar i sig okokt vatten....

Fibes, Oh Fibes skulle lirat på NF i fredags, något som lyckats undgå de flesta. Så många att man i torsdags meddelade att spelningen inte blev av, p.g.a. alltför dålig biljettförsäljning. Kanske inte så konstigt med tanke på att några affischer på stan under en veckas tid inte räcker. Nu vet inte jag hur länge spelningen varit spikad, men den hamnade ju onekligen lite olyckligt mittemellan marknadsföringen för Amanda Jenssen och Det Stora Kalaset, och försvann därmed.
Väldigt tråkigt eftersom detta var en grupp som man verkligen velat sett...

Jag kan inte säga att jag bryr mig så överjävligt om Melodifestivalen, men lite fascinerad blir man ändå. En märklig sak är att alla verkar vara lyriska så över att rätt låt äntligen vann. Jag tycker inte det. Visst, hon har en bra röst, inget snack, men i övrigt tycker jag inte den låten har något speciellt.

Nej, mina pesetas låg på Salem...

= lulesamiska för "Goddag"....

Antiklimaxhelg modell större. I alla fall hockeymässigt sett. Luleå behövde en (!) ynka poäng i sista grundseriematchen mot bottenkollegan Timrå för att knipa den sista slutspelsplatsen. Lätt som en plätt kan man tycka. Och de dominerade tydligen nära nog hela matchen, som sig bör, och sköt 35 skott. Men sin vana trogen denna säsong klickade det rejält vad gäller målskyttet, och de kammade noll. Timrå däremot lyckades peta in ett och tog därmed Luleås plats....

För att citera andremålisen Anders Nilsson så känns det  "för jävligt, frustrerande, surt, tomt, overkligt" just nu. De har definitivt ett bättre lag än vad tabellen utvisar, men efter att ha spelat genomruttet sedan årsskiftet kanske det var lika bra....jag vet inte. Och även om man vant sig att det allt som oftast slutar redan i kvarten, så känns det ruggigt trist...

Med risk för att verka 100 år... men har det inte gått lite inflation i det senaste halvårets modeord numero uno, "pepp"? Fredagspepp, festivalpepp, pepplistor och "känn pepp"... Eller så är en lucka i det svenska språket nu äntligen ifylld...

Vi var inne på att boka dem till en Tryckfest för 3-4 år sedan, och nu äntligen kommer de till Karlstad igen. 30 april är dagen, Nöjesfabriken platsen att kryssa för i kalendern.


Då blir det åka av...

Våra tidningar sitter fast i Östersjöns massiva is. Det beskedet nådde oss tidigare idag. Hundsläden (eller om det är ett fraktfartyg...) som med varsam hand transporterar Värmlands nöjestidning över havet har stött på patrull och det känns onekligen som att det lovade utgivningsdatumet 5 mars ligger rejält i farozonen.

Men det känns som att det inte finns så mycket vi kan göra åt saken. Vi funderade ett tag på att åka österut och hjälpa dem dra loss båtrackaren, men eftersom vi har så dåliga vinterdäck valde vi att tänka om.

Har knappt klagat någonting på vintern (som för en gångs skull varit just en vinter) men nu får det f-n vara nog med snö och kyla för i år. Dags för lite vår!

Här är den, en dag innan den når de värmländska butikerna och ställen. Är väldigt nöjd över resultatet!

Äntligen! Efter tre år i skymundan är Boltic tillbaks i bandyns finrum. Såååå gött!

Snacka om antiklimax. Här kliver man återigen ur sängen okristligt tidigt för att se Kronorna leka sig till semifinal. Det var upp till bevis för vårt stjärnspäckade och upphaussade landslag. Och vad bevisade de?! Att de är svenskar, så klart....

Visst blixtrade de till några gånger, men mestadels var det bök i sarghörnen. Kan inte riktigt säga att jag till fullo förstår den taktiken. I min värld känns det som att det alltid är bättre med snabbt spel och många avslut än krångligt spel längst med sargerna med ryggen mot mål. Men jag är ju ingen hockeytränare....

Det enda positiva med den här förlusten är väl att vi slipper bli totalförnedrade av kanadickerna (vilket vi utan tvekan skulle blivit) i semin. Blir att hålla en tumme på Finland istället...

Nu kan man lägga fokus på Boltics avslutande match i Allsvenskan på lördag, seriefinalen mot Ale-Surte, istället. En poäng eller mer och det blir Elitserien igen!
OCH, Luleås kamp om sista slutspelsplatsen....

Det slog mig just att jag missat att gratulera mig själv på tvåårsdagen med denna blogg. SÅ, grattis grattis!

Åh, tack!

Jag har länge gått och funderat på vad som egentligen händer uppe i Storuman en onsdagseftermiddag i februari. Har de fint väder, åks det skoter och firar man Ferry?! Vilken tur att jag då, av en häpnadsväckande slump, trillade på den här sidan.

...den här killen:



...de här:



...& de här:



...för att inte tala om den här tjejen:



...eller varför inte de här:



...och som krydda på moset även dessa?



Samtliga ovanstående, och några till, kommer till Nöjesfabriken den 1-2 april då inomhusfestivalen Det stora kalaset arrangeras för första gången. Läs mer i nästa nummer av Tryck eller sväng förbi den här sidan.

La Roux känns som ett helrätt val just denna soliga onsdag.

Så har det gått en månad igen. På fredag trycker vi på den stora röda ivägskickarknappen vi har på väggen. Tidningen ska återigen transformeras från flummigt cybertrams till glassigt, otroligt exklusivt papper gjort av baltisk fura. Känns lika fantastiskt varje gång. Lite som att föda barn skulle jag tro.

En kort resumé av måndagens första skälvande timmar
Kl 05.00. Iphonen börjar brumma på nattduksbordet. Petar till den. Slumrar en kvart. Kravlar ut ur den varma sängen och genom den iskalla hallen. Tänker att golvvärme nog är en rätt trevlig uppfinning. Ställer mig i duschen och börjar vakna till liv. Faktum är att jag nästan känner mig piggare än vanligt. Slänger på mig kläderna och smsar Palle och Leran för att höra om de är med i matchen. Det är de inte. Tänker att det lutar åt att man nog får gå på Scores hockeyfrukost helt solokvist. Börjar lufsa inåt stan genom folktomma gator. Iskallt. Får svar från en nyvaken Leran. Kommer fram till ett fullknökat Score några minuter efter nedsläpp. Botaniserar i frukostbuffén och slår mig ned vid vårt bokade bord. Slappnar av.